Vi använder kakor (cookies) för att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt besök på vår webbplats. Så här använder vi kakor och så här ändrar du inställningarna.

Ledarna ger grönt ljus för EU:s ekonomiprioriteringar för 2013

<p>Bulgariens president Rosen Plevneliev, <br />Litauens president Dalia Grybauskaitė och <br />Maltas premiärminister Joseph Muscat. <br />Det var Plevnelievs och Muscats första <br />möte i Europeiska rådet. </p>
<p> </p>
<p>© Europeiska unionen 2013</p>

Bulgariens president Rosen Plevneliev,
Litauens president Dalia Grybauskaitė och
Maltas premiärminister Joseph Muscat.
Det var Plevnelievs och Muscats första
möte i Europeiska rådet. 

 

© Europeiska unionen 2013

Vid Europeiska rådets möte den 14–15 mars godkände EU-ledarna unionens ekonomiska prioriteringar för 2013 och utfärdade strategiska riktlinjer för EU-ländernas nationella budgetpolitik och strukturreformer för i år. Detta är en del av den halvårsvisa cykeln med policysamordning mellan EU-medlemsstaterna som kallas ”den europeiska planeringsterminen”.

 

”Vi är fullt medvetna om debatten, den stigande frustrationen och att människor till och med känner förtvivlan över situationen. Vi vet också att det inte finns några enkla svar. Den enda vägen ut ur krisen är att fortsätta att åtgärda dess grundorsaker. Det rådde stor enighet om detta kring mötesbordet”, sa Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande.

 

Här är de fem prioriteringar som man kommit överens om för EU:s ekonomiska politik:

 
  • Att på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt konsolidera de offentliga finanserna.
  • Att återställa en normal utlåning till ekonomin.
  • Att främja tillväxt och konkurrenskraft.
  • Att bekämpa arbetslösheten.
  • Att modernisera den offentliga förvaltningen.

 

 

Ledarna framhöll att särskild prioritet borde ges åt stöd till sysselsättning för ungdomar och främjande av tillväxt och konkurrenskraft.

 

Riktlinjer för medlemsstaterna

 

Enligt förfarandet för den europeiska planeringsterminen kommer medlemsstaterna att behöva utarbeta planer för sina strukturreformer och sin budgetpolitik under 2013 med beaktande av riktlinjerna från Europeiska rådet.

 

När det gäller budgetpolitiken framhöll Europeiska rådet att det var nödvändigt att ”på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt konsolidera de offentliga finanserna”.

 

Medlemsstaternas utgifts- och intäktsåtgärder, inbegripet kortsiktiga riktade åtgärder, borde därför ”stimulera tillväxt och stödja skapande av sysselsättning”, särskilt för unga människor.

 

Europeiska rådet intygade ännu en gång att medlemsstaterna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens regler kan göra en avvägning mellan produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplin.

 

 

Ledarna efterlyste också strukturreformer som syftar till att främja hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft och korrigering av makroekonomiska obalanser.

 

Att genomföra en skatteväxling bort från arbete, att effektivisera skatteuppbörden och att ta itu med skatteundandragande var några av de prioriterade strukturreformer som nämndes.

 

Prioriterade områden för tillväxt och sysselsättning

 

Europeiska rådet framhöll tre områden som är särskilt viktiga för stimulerandet av tillväxt och sysselsättning:

 

  • Arbetslösheten ansågs vara den mest betydande sociala utmaningen, särskilt sysselsättning för ungdomar. Ungdomssysselsättningsinitiativet bör kunna fungera fullt ut från och med januari 2014. Finansiering från strukturfonder skulle kunna bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten. Ledarna rekommenderade att ungdomsgarantin, som syftar till att säkerställa att alla ungdomar kort tid efter det att de blivit arbetslösa får ett erbjudande om sysselsättning eller yrkesutbildning, snabbt bör genomföras.

 

  • Inre marknaden är fortfarande en central drivkraft för tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet rekommenderar att man snabbt slutför arbetet med alla förslag i inremarknadsakt I. Detta är en mycket viktig prioritering, särskilt när det gäller centrala ärenden som redovisning, yrkeskvalifikationer, offentlig upphandling, utstationering av arbetstagare samt e-identifiering och e-signatur.

 

  • Mer måste göras för att minska byråkratin både på EU-nivå och på nationell nivå. Medlemsstaterna och kommissionen bör verka för smart lagstiftning, med särskild tonvikt på små och medelstora företags behov. Kommissionen kommer att fastställa vilka lagstiftningsområden och rättsakter som har störst potential för förenklade bestämmelser och minskade tillsynskostnader.

 

Under 2012 omdirigerades 16 miljarder euro i outnyttjade medel från EU:s strukturfonder till de länder som drabbats hårdast av ungdomsarbetslöshet. De pengarna var till hjälp för cirka 800 000 unga och för 55 000 småföretag i hela Europa.

 

Nästa steg

 

Enligt förfarandet för den europeiska planeringsterminen kommer medlemsstaterna att behöva utarbeta planer för sina strukturreformer och sin budgetpolitik under 2013 med beaktande av riktlinjerna från Europeiska rådet.

 

Grunddragen i planerna kommer att anges i de nationella reformprogrammen och i stabilitets- (för medlemsstater inom euroområdet) eller konvergensprogram (för de övriga medlemsstaterna). Kommissionen kommer att granska de dokumenten i april.

 

Kommissionen utvärderar sedan medlemsstaternas planer och utarbetar rekommendationer för varje land. Rekommendationerna godkänns av Europeiska rådet i juni. Cykeln med den europeiska planeringsterminen avslutas med en utvärdering av hur rekommendationerna har genomförts.

 


Se även:

 

 

Hjälp oss att bli bättre!

Hittade du vad du letade efter?

Ja    Nej


Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?